LETAUPP

Funktionen LETAUPP finns i två former: vektorformen och matrisformen.

En vektor är ett intervall på en enstaka rad eller kolumn. Vektorformen av LETAUPP söker i ett enrads- eller enkolumnsintervall (känt som en vektor) efter ett värde, flyttar till motsvarande position i ett annat enrads- eller enkolumnsintervall och returnerar detta värde. Du kan använda denna form av funktionen LETAUPP när du vill ange ett intervall som innehåller värden du vill matcha. Den andra formen av funktionen LETAUPP söker automatiskt i den första kolumnen eller raden.

Syntax 1 (Vektorformen): LETAUPP(letauppvärde;letauppvektor;resultatvektor)

- Letauppvärde är det värde som LETAUPP söker efter i letauppvektor.
- Letauppvärde kan vara ett tal, en text, ett logiskt värde eller ett namn eller en referens som refererar till ett värde.-
- Letauppvektor är ett cellområde som innehåller en enstaka rad eller kolumn. Värdena i letauppvektor kan vara text, tal eller logiska värden.
- Resultatvektor är ett cellområde som innehåller en enstaka rad eller kolumn. Området bör ha samma storlek som letauppvektor.
- (Dessa vektorer kan även vara horisontella.)

- Viktigt! Värdena i letauppvektor måste stå i stigande ordning: ...,-2, -1, 0, 1, 2, ..., A-Ö, FALSKT, SANT. Annars kan det hända att LETAUPP inte ger rätt värde. Det görs ingen skillnad på versaler och gemener.
- Om LETAUPP inte kan hitta letauppvärde matchas det största värdet i letauppvektor som är mindre eller lika med letauppvärde.
- Om letauppvärde är mindre än det minsta värdet i letauppvektor ger LETAUPP felvärdet #Saknas!.

 Exempel på hur en lärare kan "sätta betyg" med Excel.

 Formeln:

 Exempel på tillämpning:

PASSA:

 Returnerar den relativa positionen för ett matriselement som matchar ett angivet värde i en angiven ordning. Du kan använda PASSA i stället för någon av LETAUPP-funktionerna när du vill ha positionen för ett element i ett intevall i stället för själva elementet.

 Syntax PASSA(letauppvärde;letauppvektor;typ)

 Letauppvärde är värdet som du använder för att hitta värdet du vill ha i en tabell.
- Letauppvärde är det värde du vill matcha i letauppvektor. Om du exempelvis söker efter ett telefonnummer i en katalog kan du använda personens namn som letauppvärde, trots att telefonnumret är det värde du söker.
Letauppvärde kan vara ett värde (tal, text eller logiskt värde) eller en cellreferens till ett tal, text eller ett logiskt värde.
Letauppvektor är ett sammanhängande område med celler som innehåller möjliga sökvärden. Letauppvektor kan vara en matris eller en matrisreferens.
Typ är något av talen -1, 0 och 1. Typ anger hur letauppvärde matchas mot värden i letauppvektor.
- Om typ är 1 söker PASSA efter det största värde som är mindre än eller lika med letauppvärde. Letauppvektor måste vara sorterad i stigande ordning: ...-2, -1, 0, 1, 2, ..., A-Ö, FALSKT, SANT.
- Om typ är 0 söker PASSA efter det första värdet som är exakt lika med letauppvärde. Letauppvektor kan vara sorterad i vilken ordning som helst.
- Om typ är -1 söker PASSA efter det minsta värde som är större än eller lika med letauppvärde. Letauppvektor måste vara sorterad i fallande ordning: SANT, FALSKT, Ö-A,...2, 1, 0, -1, -2,..., osv.
- Om du utelämnar typ antas det vara 1.

 Obs!
- PASSA returnerar positionen för det matchande värdet i letauppvektor och inte själva värdet. Exempel: PASSA("b";{"a";"b";"c"};0) returnerar 2, dvs den relativa positionen för "b" i matrisen {"a";"b";"c"}.
- PASSA skiljer inte mellan versaler och gemener när du matchar textvärden.
- Om PASSA inte lyckas hitta ett matchande värde returneras felvärdet #Saknas!.
·- Om typ är 0 och letauppvärde är text kan letauppvärde innehålla jokertecken, asterisk (*) och frågetecken (?). En asterisk matchar valfri teckenföljd och frågetecken matchar vilket enstaka tecken som helst.

LETARAD (och LETAKOLUMN som fungerar analogt)

Söker efter ett värde i kolumnen längst till vänster i en tabell och returnerar sedan ett värde i samma rad från en kolumn som du anger i tabellen. Använd LETARAD i stället för LETAKOLUMN när jämförelsevärdena finns i en kolumn till vänster om de data du vill hitta.

Syntax: LETARAD(letauppvärde;tabell;kolumnindex;ungefärlig)

- Letauppvärde är värdet som ska letas upp i tabellens första kolumn. Letauppvärde kan vara ett värde, en referens eller en textsträng.
- Tabell är en tabell med information i vilken data ska letas upp. Använd en referens till ett område eller ett områdesnamn.
- Värdena i den första kolumnen i tabell kan vara text, tal eller logiska värden.
- Om ungefärlig har värdet SANT måste värdena i den första kolumnen i tabell stå i stigande ordning: ..., -2, -1, 0, 1, 2, ... , A-Ö, FALSKT, SANT. Annars kanske inte LETARAD ger rätt värde. Om ungefärlig har värdet FALSKT behöver tabell inte vara sorterad.
- Det görs ingen skillnad på versaler och gemener.
- Du kan sortera värden i stigande ordning genom att markera värdena, välja Sortera på Data-menyn och markera Stigande.
- Kolumnindex är det kolumnnumret i tabell varifrån det matchande värdet måste returneras. Ett kolumnindex på 1 returnerar första kolumnens värde i tabell, ett kolumnindex på 2 returnerar andra kolumnens värde i tabell osv. Om kolumnindex är mindre än 1 returneras felvärdet #Värdefel!. Om kolumnindex är större än antalet kolumner i tabell returneras felvärdet #Referens!.

Ungefärlig är ett logiskt värde som anger om LETARAD ska söka efter en exakt eller ungefärlig matchning. Om ungefärlig har värdet SANT eller är utelämnat returnerar funktionen en ungefärlig matchning, dvs om funktionen inte hittar en exakt matchning returneras närmaste större värde som är mindre än letauppvärde. Om ungefärlig har värdet FALSKT söker LETARAD efter en exakt matchning. Om funktionen inte hittar någon returneras felvärdet #Saknas!.

Obs!
- Om LETARAD inte kan hitta letauppvärde och ungefärlig har värdet SANT används det största värde som är mindre än letauppvärde.
- Om letauppvärde är mindre än det minsta värdet i den första kolumnen i tabell returneras felvärdet #Saknas!.
- Om LETARAD inte kan hitta letauppvärde och ungefärlig har värdet FALSKT returneras värdet #Saknas!.

 Exempel:

 Formler:

INDEX

Returnerar referensen till cellen vid skärningspunkten mellan en viss rad och kolumn. Om referensen består av diskontinuerliga markeringar kan du välja vilken markering du vill undersöka.
Funktionen INDEX finns i två former: matrisformen och referensformen. Matrisformen returnerar alltid ett värde eller en matris med värden, referensformen returnerar alltid en referens.

 Syntax: INDEX(ref;rad;kolumn;område)

 Ref är en referens till ett eller flera cellintervall.
- Om du matar in en diskontinuerlig markering som ref skriver du ref inom parenteser. Se exemplet nedan för information om hur du använder INDEX med en diskontinuerlig markering.
Om varje område i ref innehåller endast en rad eller endast en kolumn, är argumenten rad och kolumn valfria. Använd t ex INDEX(ref;;kolumn) när ref innehåller en ensam rad.
Rad är numret på den rad i ref varifrån en referens ska returneras.
Kolumn är numret på den kolumn i ref varifrån en referens ska returneras.
Område anger ett intervall i ref varifrån skärningspunkten mellan rad och kolumn ska returneras. Det första område som markeras eller matas in har nummer 1, det andra har nummer 2 osv. Om du utelämnar område används område 1.
Om ref exempelvis omfattar cellerna (A1:B4;D1:E4;G1:H4) så är område 1 intervallet A1:B4, område 2 är intervallet D1:E4 och område 3 är intervallet G1:H4.

 Sedan ref och område har markerat ett visst intervall markerar rad och kolumn en viss cell, varvid rad 1 är den första raden i intervallet, kolumn 1 är den första kolumnen osv. Referensen som returneras av INDEX är skärningspunkten mellan rad och kolumn.
Om du ställer in rad eller kolumn till 0 (noll) returnerar INDEX referensen till hela kolumnen respektive raden.

 Obs!
- Rad, kolumn och område måste peka på en cell inom ref, annars returneras felvärdet #Referens!. Om rad och kolumn utelämnas returnerar INDEX det område i ref som anges av område.
- Resultatet av funktionen INDEX är en referens och den tolkas som en sådan av andra formler. Beroende på formeln kan värdet som returneras användas som en referens eller ett värde. Exempelvis är formeln CELL("bredd";INDEX(A1:B2;1;2)) lika med CELL("bredd";B1). Funktionen CELL använder det returnerade värdet från INDEX som en cellreferens. En formel som 2*INDEX(A1:B2;1;2) översätter däremot det returnerade värdet från INDEX till talet i cell B1.

INDEX(frukt;2;3) resulterar i referensen C3, som innehåller 38
INDEX((frukt, nötter);2;2;2) resulterar i referensen B9, som innehåller värdet 21,67
SUMMA(INDEX(Lager;0;3;1)) resulterar i SUMMA(C1:C11) som ger resultatet 216
SUMMA(B2:INDEX(Frukt;5;2)) resulterar i SUMMA(B2:B6) som ger resultatet 24,20

Exempel finns On Line